Lämplig klädsel vid borgerlig vigsel
I fredags var jag bröllopsvittne vid en borgerlig vigsel. Det var min väninna AC som tog det stora steget, igen. Brudparet var jättefina, och väldigt lyckliga. Jag hade trott att ceremonin skulle vara opersonlig, och kännas lite stressad, men så var det inte alls. Kvinnan som vigde dem fick det verkligen att kännas både avspänt och trevligt. Själva ceremonin ägde rum i Borås och sedan skulle vi åka till Göteborg och äta bröllopsmiddag med parets respektive barn och deras partners.
Bruden, min väninna AC är lång och smal och hade på sig en väldigt snygg blå klänning med drapering fram. Hon var jättefin.
Fast innan hade jag själv funderat mycket angående klädseln. Jag insåg att jag har bara svarta klänningar. Det är ju bröllop så man bör väl inte ha svart, (eller vitt,) i alla fall inte om man följer gamla regler. Jag var inte säker på att det gäller även vid borgerliga vigslar, men om man är osäker är det bäst att hålla sig till det man känner till. Först köpte jag en klänning, och den var mönstrad i olika koppar, rosa och bruna nyanser och med svarta detaljer. Sedan insåg jag att jag ville byta kläder mellan vigseln och middagen. Jag startade ju tidigt på morgonen, vid sjutiden, och skulle känna mig ganska ofräsch vid sjutiden. Det var då paniken satte in. Ut och shoppa igen, och det tillhör inte mina favoritsysselsättningar. Jag (och maken) kom hem med en klänning som var mönstrad i grått och svart, och den förkastades totalt av sönerna. "Alldeles för tantig", sa mellansonen, och hans omdöme litar jag faktiskt på. Till sist blev det en svart klänning när jag skulle vara bröllopsvittne, i alla fall, med en beige linnejacka över, och jag bytte till den nya klänningen med bruna, rosa nyanser till kvällen.
Det viktigaste med kläder är att de får bäraren att känna sig trygg och gärna lite självsäker, det har jag läst någonstans. Det är absolut sant.
Fast innan hade jag själv funderat mycket angående klädseln. Jag insåg att jag har bara svarta klänningar. Det är ju bröllop så man bör väl inte ha svart, (eller vitt,) i alla fall inte om man följer gamla regler. Jag var inte säker på att det gäller även vid borgerliga vigslar, men om man är osäker är det bäst att hålla sig till det man känner till. Först köpte jag en klänning, och den var mönstrad i olika koppar, rosa och bruna nyanser och med svarta detaljer. Sedan insåg jag att jag ville byta kläder mellan vigseln och middagen. Jag startade ju tidigt på morgonen, vid sjutiden, och skulle känna mig ganska ofräsch vid sjutiden. Det var då paniken satte in. Ut och shoppa igen, och det tillhör inte mina favoritsysselsättningar. Jag (och maken) kom hem med en klänning som var mönstrad i grått och svart, och den förkastades totalt av sönerna. "Alldeles för tantig", sa mellansonen, och hans omdöme litar jag faktiskt på. Till sist blev det en svart klänning när jag skulle vara bröllopsvittne, i alla fall, med en beige linnejacka över, och jag bytte till den nya klänningen med bruna, rosa nyanser till kvällen.
Det viktigaste med kläder är att de får bäraren att känna sig trygg och gärna lite självsäker, det har jag läst någonstans. Det är absolut sant.
Fredagen blev en oförglömlig dag, inte bara för brudparet.
Bröllopsmiddagen avåts på Sjömagasinet i Göteborg och den var verkligen lyckad. Maten var enormt god och stämningen var väldigt trevlig. Gästerna var i alla åldrar, och alla pratade och trivdes. Dagen efter, i lördags, åkte brudparet på bröllopsresa och jag hoppas att de har det bra. Dock skulle de till Nice, och min man kom just hem och pratade om översvämningar där nere. Jag får väl veta mer senare.
Bröllopsmiddagen avåts på Sjömagasinet i Göteborg och den var verkligen lyckad. Maten var enormt god och stämningen var väldigt trevlig. Gästerna var i alla åldrar, och alla pratade och trivdes. Dagen efter, i lördags, åkte brudparet på bröllopsresa och jag hoppas att de har det bra. Dock skulle de till Nice, och min man kom just hem och pratade om översvämningar där nere. Jag får väl veta mer senare.
Nedan, Vogue 1423, mönster till klänning, designer Belleville Sassoon, 155 kr. (Alrups-sy.se/butik).
Känningen på bilden ovan är ett av de snyggaste mönstren jag vet. Bara som ett litet tips till någon som behöver en ny finklänning.
Säger man förresten finklänning numera?
Säger man förresten finklänning numera?
Själv har jag bestämt att jag ska skaffa/sy mig ett par finklänningar i lugn och ro. Och de ska vara blå. Jag tänker aldrig mer rusa omkring i butikerna som en förgiftad råtta och sedan köpa något som jag inte är övertygad om att jag kommer att känna mig "trygg" i.
Fler bra och billiga mönster hittar ni bland Buttericks klänningsmönster. Vi har kampanjpris på alla Buttericks mönster under hela oktober 2015. De kostar bara 59 kr styck i stället för 89 kr.